Vi arbetar med Fronter på Komvux. Vi har gjort det ganska länge, men ökade på användandet efter hand. Jag och min goda kollega och vän Sarah stod som piloter i arbetet och det var där och då som vårt intresse och förståelse för den digitala möjligheten i pedagogiska sammanhang startade. Jag vet faktiskt inte vad jag kunde innan. Vad jag egentligen arbetade med.
Gymnasieförvaltningen i Örebro har nyligen bestämt att de ska använda It´s Learning på ungdomsgymnasiet. Det betyder att de ligger långt efter i den utveckling som vi drog igång för många år sedan på Komvux.
Det har varit en lång process att ta oss så pass långt som vi har kommit nu och jag tror att vi är på väg bort från lärplattformen i tanken. Vi vill hitta nya vägar att arbeta med digitala medier mot våra elever. Vi vill inte ha den uppenbara fyrkanten med uppenbart höga murar omkring oss. Det var en oerhört utmanande och engagerande situation till att börja med och vi lärde oss otroligt mycket av det. Lade grunden. Men nu vill vi vidare.
Nu arbetar de flesta med Fronter på Komvux och det gör att vi alla ligger på väldigt olika kunskapsnivåer. Det gör självklart att arbetet komplicerar saker och ting. Kunskapen bland personalen ligger på väldigt olika nivåer, vilket gör att vissa ämnen arbetar väldigt mycket med Fronter på ett avancerat sätt och andra på det mest grundläggande. Detta påverkar självklart elevens studiesituation på ett negativt sätt i en del fall. Det finns inte en enad front genom Fronter.
De som nyligen startat upp med sitt arbete i Fronter har många år kvar tills de kommer ikapp den nivå många av oss andra ligger på. Kunskapsnivån att skapa och bearbeta lärplattformen kräver tekniska kunskaper och intresse. Det är självklart så att alla inte har det. Det gör att även vi hamnar i ett läge där vi inte kan lämna plattformen. Inte ännu, men vi kommer att göra det. Definitivt. Då får vi se hur resten av verksamheten kommer att se på våra ändrade pedagogiska vägar.
När det gäller proprietär kontra öppen källkod, så har jag svårt att säga hur jag ställer mig till det. Jag förstår självklart att upphovsmannen vill skydda sin skapelse. Samtidigt ser jag ju att friheten på nätet är en av dess fördelar. Har man kunskapen så vill man kunna vända och vrida på plattformen för att få den till det man behöver. Man vill kunna öppna dörrar och stänga andra, beroende på behov. Men samtidigt kräver det att man verkligen vet vad man gör.
Erfarenheten äv väl även den att det inte alltid är plattformen som sätter käppar i hjulet. Det är även den IT-enhet vi har, som har förmågan att sätta stopp för utvecklingen. Det i sig framkallar ett vakum vid tillfällen. Är det inte de som ska stå i framkant i utvecklingen?
Jag tror att plattformen kommer att kliva åt sidan för att ersättas av andra sociala mötesplatser. När detta kommer att ske är däremot väldigt svårt att säga. Det kommer att ske när lärare är redo för det och det betyder att det kommer att ske i små steg i vissa fall och snabbare i andra. Eleverna kommer dock att behöva en utveckling för varje ny generation som kliver in i våra verksamheter. De kommer att kräva det och det är vår uppgift att möta upp detta behov.
Jag reagerade lite när du skriver att ni vill lämna lärplattformen p g a att den begränsar er, som höga murar runt er. Jag skulle inte vilja se det så, för mig är en lärplattform ett sätt att samla material, tester och resultat, ett sätt att administrera lärandet. Och ett bra sätt att kommunicera på olika sätt naturligtvis. Jag tycker inte att en lärplattform på något sätt utesluter något annat, tvärtom. Med hjälp av lärplattformen kan man guida eleverna till andra saker, genom länkar osv.
SvaraRaderaJag har först arbetat med en lärplattform i drygt ett år och vet inte hur jag kommer att tänka om några år, men just nu känns det mycket viktigt att utnyttja lärplattformen för fullt :)
Det är intressant det du skriver om att ni är på väg bort från lärplattformen mot något annat. På den gymnasiekola jag arbetar på har vi arbetat med lärplattform endast ett par år och för mig är det helt nytt. Problemet med min skolas lärplattform - vi har vår egen - är att de flesta elever aldrig besöker den. Det är bara när de ska skicka in ett arbete som de går in på plattformen. Stort problem - om man vill frsöker nyttja den fullt ut. Jag använder därför Facebook istället och skolans plattform i rent administrativt syfte.
SvaraRaderaTack för inlägg. Det breddar mina tankar. Det är väl så att har man en lärplattform som sätter en del gränser, som jag vill komma runt för att få till det som jag vill, så är det en begränsing. Jag har även arbetar med den i en hel del år nu, så det är väl så att jag vill vidare på något annat. Vi har dock elever som är väldigt aktiva på Fronter, men det är nog för att hela kursens innehåll ligger där. Vi lämnar alla annan infromation i pappersform bakom oss. Förutom kurslitteraturen då, så klart. Ja, jag ska fundera vidare.
SvaraRadera/Mia
Jag tror att ett av problemen med att man inte får in eleverna i sin lärplattform är att lärare också erbjuder andra kanaler. Några på Facebook, några med e-post och andra kräver lärplattformen som ingång. Vi inbillar oss att eleverna är hur rörliga som helst mellan medierna, men jag tror inte det. Jag tror att om man har lärplattform så ska det vara enda ingången till skolans digitala lärande och kommunikation. När det väl är ett faktum, och lärarna är samlade, då kan man gå vidare. Och då först via plattformen, långsamt ut i molnet. Kanske. Om och men. Och vad hinner hända på vägen?
SvaraRadera