Hänga med

De bästa politikerna på nätet har utsetts av SVD och publicerades i gårdagens tidning. Det handlar om användandet av de sociala medierna för att den vägen komma ut med sitt budskap. Idag har de publicerat en intervju, som skedde genom mikroblogg på Twitter, med de tre som är i toppen av listan.

Vilka de är, eller vad de har att säga om saken, intresserar mig föga. Mest för att politik intresserar mig så väldigt lite. Orsaken till att jag fastade i den artikeln var för att jag timmen innan var tvungen att skriva ut ett schema inför den kommande veckan.

Nej, det låter kanske inte så konstigt, om det inte vore för att de skulle skickas hem, med posten, till de anställda. För den nya generationen, den generation som vi möter på denna skola, är mailen ett förlegat verktyg. För de som arbetar med denna generation är ett mail för modernt och postens snigelfart, och kostnader, måste användas.

Jag skakar på huvudet och går med den stora bunten med kuvert till postfacket. Det är bråttom, för det tar ju tid att nå mottagaren. En mail hade redan varit på plats och kan öppnas sekunden efter. Posten behöver två dagar på sig. Hur kommer det sig att, om ni ursäktar, tråkiga politiker har kommit på de sociala mediernas fördelar, men inte en institution som ska möta en ny generations förutsättningar?