E-learning Heroes

Jag fick för mig att jag skulle uppdatera mig lite på tillgångar på Internet. Det är ju inte utan att listan har blivit väldigt lång nu. Jag har sett att många har använt Screenr för att filma och lägga ljud till saker man vill dela med sig av. Själv har jag börjat att använda Screen-o-matic för att göra det och det har fungerat mycket bra. Är väldigt enkelt och roligt att använda.

Jag undersöker Screenr lite närmare och inser att det är mer som en social media och ger fler möjligheter. Nu kanske man måste "Go pro" för att få alla fördelar och det är inget som lockar mig. Men jag hittade något annat, som verkligen kommer att komma till godo. Jag hittade en massa intressanta bloggar.

Bland annat hittade jag E-learning Heroes, som samlar en hel del folk och gör det med intressanta möjligheter. Jag har inte fördjupat mig på mycket i just denna webbsida utan gick direkt in på deras "Community blogs" och hittade David Anderson.

I ett av sina inlägg skriver förklarar han fenomenet att en kurs digitalt ena terminen kan kännas väldigt bra och nästa inte fungerar att använda överhuvudtaget. Enligt Anderson handlar det inte om att göra saker rätt, eller på rätt sätt. Det handlar om att vara medveten om att elever kommer med nya förväntningar och erfarenheter. Det gör att den digitala kursen inte fungerar mer än en termin, möjligen två, åt gången. Efter det kommer nya elever och kräver nya saker.

Han ger exempel som verkligen talar sitt tydliga språk. Vi ser på en sak ytterst få gånger innan vi tröttnar och går vidare. Likadant är det med våra digitala kurser. Det kräver nya dynamiska lösningar. Även för oss som bygger upp dem och undervisar i dem.

Tack, Anderson. Du satte ord på det där som jag redan hade förstått, men inte kunde förklara.

En bit till

Jag har nu arbetet fram den del av arbetet där jag visar hur jag arbetar med en konstruktivistisk inlärningsteori i praktiken. Ju mer jag arbetar med texten, ju mer inser jag att det verkligen finns en teori som täcker upp mitt arbetssätt.

Ett av inslagen i denna inlärningsteori är att inlärning ska vara en aktiv process. Ett litet utdrag från min text:

1.2.1 Inlärning ska vara en aktiv process

Kursen i Svenska B är upplagd på så sätt att eleven antingen själva kan leta upp information om olika områden, till exempel om August Strindberg, eller att de kliver in i de kursböcker som är kopplade till kursen. Eftersom vi har väldigt olika förutsättningar i en grupp på komvux utifrån till exempel ålder, tidigare inlärningserfarenheter och kapaciteter, så förutsätter det att man har friheten att söka information på det sätt som passar eleven bäst. Erfarenheten är att detta skiftar väldigt mycket.

Uppgifterna som ska lösas och genomföras hängs upp på de mål och betygskriterier som måste uppfyllas. Utifrån det finns det en styrd inriktning man kan följa och få direkta instruktioner om hur uppgiften kan lösas. Eller så kan man helt på egen hand komma på ett redovisningssätt med förutsättning att man aktivt visar att man har förstått uppgiftens syfte. Detta kan ske både muntligt eller skriftligt. Kan även kombineras beroende på vad man strävar efter för betyg.

Varje uppgift har, eller att eleven själv ska komma på, en tydlig målgrupp med uppgiften. Den ska vända sig till någon eller några utanför skolans värld. På så vis skapas en praktisk och realistisk situation, som även gör att uppgiften blir individuell och skapas utifrån olika förutsättningar.

Elever ska kommentera varandras arbeten. Detta sker genom kortare publiceringar på bloggen eller genom gruppindelningar i kursrummet på Fronter. De kan även diskutera uppgifter på bloggen och dela med sig av erfarenheter och skapa förutsättningar till god inlärningsmiljö. Detta sker naturligtvis även mellan lärare och elev. Bloggen förutsätter dock att eleverna är aktiva. Annars fungerar inte bloggen utifrån sitt syfte. Det är ett ställe för eleverna att själva bedriva sin inlärning tillsammans med lärare, men framför allt med andra elever.

Det är intressant att arbeta med denna text och det är kul att se i skrift vad jag har framför mig denna termin. Det jag nu funderar över är hur jag ska göra en utvärdering av mina verktyg. Kursen slutar inte förrän i januari 2012 och då vill jag ör länge sedan vara klar med detta arbetet och gått vidare på nästa kurs. Det kommer få bli någon sorts delkurs-utvärdering. Den får inte heller inkräkta på elevernas övriga arbete utan vara en del i kursen. Där har jag också en klurig uppgift att lösa. Vi får se hur jag gör. Förslag?

Projektarbete - igen

Då ska det bli en dag med projektarbete. Jag ska återigen sätta mig in i den kontruktivistiska inlärningsteorin och se hur jag använder den i praktiken. Under sommarens varma dagar satt jag och skrev ner de saker som jag redan nu såg att jag använda mig av och det blev en lång lista. Det är intressant att hitta en teori till det man arbetar med. Är det så att teorin dyker upp utifrån vad man ser sker i praktiken, eller är den tagen direkt ur ingenting?

Vi får se vad som händer under dagen och vad jag kommer fram till. Jag har även en grupp elever denna termin, som är pratvilliga och engagerade innan vi ens har kommit igång med kursen på allvar. De kommer utan vidare att kunna ge respons på det projektarbete jag jobbar med. Så nu ska jag läsa in mig på arbetet så här långt och sedan bygga på det vidare med sommarens tankar.

Fler som sitter och arbetar med uppgiften?